Det finns få villor från 1800-talet i Uppsala. Trädgårdsgatan 11 är dock ett unikt exempel. Byggnaden uppfördes år 1888 på beställning av Johan Oscar Quensel, docent och senare professor i praktisk teologi. Det råder viss tvekan om vem som ritat villan, som från början ritades som privatbostad för en familj. Det finns dock vissa belägg för att arkitekten var Adrian Crispin Peterson, en man som framförallt var verksam i Göteborg men som även ritat några hus i Uppsala, bland annat Pumphuset. Två fakta tillsammans talar för att det är Peterson som ritat byggnaden: dels att hans störste uppdragsgivare i Göteborg var fru Florence Quensels pappa, den förmögne köpmannen Axel Dickson och dels att Peterson lämnade gamla ritningar efter sig som föreställde en villa liknande den på Trädgårdsgatan.
J.O. Quensel var son till en grosshandlare och hade det gott ställt. Hans hustru Florence kom dock från en betydligt rikare släkt och med familjen Dicksons stora affärsförmögenhet i ryggen kunde hon ta ut svängarna på Trädgårdsgatan 11. Endast det bästa var gott nog för de båda makarna till exempel importerades byggmaterial bland annat från England och Holland. Huset är byggt i rött tegel med utsmyckningar och fönsterbågar i grönt och med flera burspråk. Vissa fönster hade blyinfattad mosaik. Trapphuset låg i mitten av byggnaden och det fanns mathiss från källaren. Paret satsade även stort invändigt med många vackra smådetaljer, stuckaturer och kakelugnar. Den ursprungliga bostaden omfattade 24 rum samt badrum, toaletter och kök i källarvåningen.
Paret Quensels äktenskap var inte det bästa och när de inte stod ut med varandra längre delade de upp villan till två våningar. År 1918, tre år efter professor Quensels död, hade Florence byggt om huset till tre lägenheter. En av dem disponerade professorskan själv och de övriga hyrde hon ut. Efter hennes död donerade hon huset till Uppsalas kvinnliga studentförening. Ett förbehåll fanns och det var att ingen man någonsin fick sätta sin fot i huset. Förbudet innefattade förmodligen även hantverkare och studentföreningen tvingades tacka nej till huset. Det fanns inte några kvinnliga hantverkare att uppbringa.
Nästa ägare blev Krister Littorin, vd för Tändsticksbolaget. Han moderniserade huset till att under en tid bli det modernaste i Uppsala med rinnande varmt och kallt vatten. Under hans tid flyttades även entrén och trapphuset och därigenom utökades bostadsytan. Efter Krügerkraschen år 1932 tvingades Littorin att sälja byggnaden. Ny ägare blev familjen Simon Lindsjö, arkitekt och byggmästare som även varit Littorin behjälplig med ombyggnationerna. Familjen Lindsjö gjorde om och planlade tomten till att bli en vacker trädgård. Även om mycket har ändrats idag finns fortfarande några av de ovanliga växterna kvar som de planterade. Byggnaden har efter Lindsjös död haft flera ägare och 1 februari 2007 köpte Miab Förvaltning fastigheten. Idag innehåller fastigheten framförallt kontor men även en lägenhet.
Byggnaden har fått flera benämningar under årens lopp. Namnet “Engelska villan” kan kopplas till fastighetens engelska/skotska byggnadsstil. Fru Quensel var nämligen av skotsk-göteborgsk härkomst. “Trädgårdsvillan” kallades huset i mer officella sammanhang och “Kristliga enkelheten” fick villan av Uppsalas lokalbefolkning då de ansåg att professorn i praktisk teologi, J.O Quensel, husets byggnadsherre, inte levde som en kyrkans man borde.
Referensmaterial: Broschyr “Trädgårdsgatan 11” producerad av Hera, Uppsala.